Skapa en stund för ofärdiga saker.
Den behöver inte vara lång. Fem minuter räcker, en kvart om du vill.
Hur skulle du vilja uppmärksamma den?
Vem skulle du bjuda in att dela den med?
Tanken är att stanna upp inför det som inte är klart.
Inte för att skynda på, utan för att se vad ofärdigheten faktiskt berättar.
Varje halvfärdig idé, varje skiss och varje pausad plan har en egen energi, en riktning som ännu inte fått en form.
Genom att ge det ofärdiga en egen liten dag ger du också dig själv tillåtelse att se värdet i processen.
Det blir lättare att prata om det som är på väg men inte färdigt.
Och ibland är det just där mycket av skapandet börjar.
Flera av våra traditioner växte fram ur enkla påbörjade handlingar som någon valde att fortsätta.
Med kärlek,
Dennis