Tanken har en roll att spela.
Endast en.
Nämligen att dyka upp, skapa en illusion för dig att leva i, och sedan bege sig iväg med orden ”jag har inte gjort något”.
Som en orm, liksom.
Den som förlorat sig i illusionen, tror dock att innehållet i tanken spelar någon som helst roll, och kommer att hävda – med en dåres envishet – att ”det gäller att tänka rätt”.
Det är begripligt. Såklart.
Men bara för att något är begripligt, behöver det inte vara sant. Jag menar, drömmen är fullständig begriplig för den som är i själva drömmen, men ter sig inte riktigt lika självklar för den som är vaken. Inte mer än som en dröm, vill säga.
Och drömma går ju.
Givetvis.
En väsentlig skillnad från att vara vaken, emellertid.
//Dennis Westerberg