Två sorters [bedrägliga] ovissheter

Låt mig presentera två sorters [bedrägliga] ovissheter.

Obehaglig ovisshet uppstår när vi inte har koll på vad som kommer att hända, och marken under oss tycks ge vika när vi rör oss framåt.

Behaglig ovisshet kommer ifrån att vi tror oss ha koll, och vi går med trygga och stabila steg in i framtiden.

Båda ovissheterna (om det ens är ett ord) är bedrägliga emellertid.

Obehaget kommer nämligen ej från att inte veta, och behagligheten härstammar inte från att äntligen ha lyckats kontrollera framtiden.

Inte alls.

Det som fascinerar mig dock, är att olika personer kan uppleva olika typer av ovisshet i samma situation.

Men, än mer häpnadsväckande är, att en och samma person kan känna båda typerna av ovisshet, trots att ingenting runtomkring egentligen har förändrats.

Det är alltså inte ovissheten i sig som skiljer sig åt. Ej heller situationen.

Endast tänkandet, hos den som tänker.

Bara det – tänkandet.

Minsann.

Med kärlek,
Dennis

[Vill du uppleva en ”tredje form av ovisshet”, som är stilla och klok, men ej bedräglig? Boka in ett coachpaket, eller en föreläsning till din arbetsplats.]