Somliga tror att de är som de är.
Och så är det.
Punkt.
Stressade, nervöst lagda, lättirriterade, introverta och med låg självkänsla.
Eller… lite för mycket, spralliga, all over the place, överaktiva, extroverta, och med en övertro på sig själva och sin förmåga; risktagande.
Men… det finns ingenting som man tror att man är, som man i själva verket är.
Bortom tron, vill säga.
När den lägger sig – tron, tanken, uppfattningen, föreställningen, idén om vem man är – återstår den man egentligen är… och alltid har varit.
Tankefri.
Stilla, klok, sansad, harmonisk, balanserad, närvarande, karismatisk, ödmjuk, tacksam och kärleksfull.
Ju.
Med kärlek,
Dennis