Det är vanligt att sinnet klarnar efter en joggingrunda, eller att lugnet infinner sig när man börjar påta i koloni-rabatten.
Eller att det känns tryggt att umgås med hundar, och att man kan känna inre ro när fiskespöet åker fram.
Eller att kvälls-virkningen får en att slappna av, och att bastubadet stillar sinnet.
Såklart… detta kan vi alla känna igen.
Och att fotbollsmatchen på tv ger en stunds avkoppling, eller att körsången bidrar till själsfrid.
I sådana stunder är det lätt att ära joggingrundan, koloni-lotten, hunden, fiskespöet, virkandet, tv-tittandet och sångstunden.
– Tack för att ni hjälper mig att varva ner.
Detta vore emellertid att prisa fel upphovsman – att dela ut beröm till någon/något som inte förtjänar det. Varken motion, trädgårdsarbete eller husdjur kan skapa inre frid. Ej heller tv-soffan eller fritidsintresset. Aldrig någonsin. Inte ens när det verkar så.
Däremot, kan såväl träning som hobbyaktiviteter av olika slag, ge oss människor en anledning till att inte tänka så mycket kring våra liv för en stund. Vi har liksom nog med att sysselsätta oss med annat.
Även en hamster eller ett marsvin kan i sådana stunder hjälpa oss att skingra tankarna för ett ögonblick.
Det är nämligen just skingrandet av tankar, som är den avgörande faktorn för stressfrihet. Inte aktiviteten i sig. Varken kvällspasset på gymmet, eller kak-baket i köket är värda någon hyllning.
Således är det omöjligt att springa en runda för att stressa ner, eller att plocka fram virknålen för att slappna av. Faktiskt. Springandet eller virkandet har inte den makten att påverka människors inre balans.
Det som däremot är avgörande i varje stund – oavsett vad vi tar oss för – är i vilken grad vi lyckas släppa det vi tänker eller ej.
Således är det full möjligt (och lite sorgligt) att stressen ökar när vi beger oss till kolonin, eller att ångesten tilltar när kvällsjoggen står för dörren. Det enda som krävs är nämligen att ältandet fortsätter.
Nej, äras bör istället det som äras bör, nämligen just ”det klara sinnets roll i sammanhanget”.
Ett grumligt sinne, som surrar och snurrar på, trots hamster-kel och bastubad, är känns alltid stressande. På samma sätt som att ett stilla sinne, oberoende av aktivitet, innebär en känsla av lugn, harmoni och balans.
Så… insikter kring vad som skymmer denna inre klarhet – tankar som tänks i stunden – och en förståelse kring, att vad som än tänks, så är det just bara tankar, ingenting annat än tankar… faktiskt ingenting alls… ja, denna förståelse hjälper oss människor att återgå till den inre, medfödda balansen, och känna trygghet, ro och själslig frid. Oberoende av vad som tänks, eller vad vi tar oss för.
Med kärlek,
Dennis