En kund berättar:
Tidigare i mitt liv, hatade jag att behöva uttrycka mina åsikter i olika sammanhang – på jobbmöten, inför min man och mina barn, och på föräldramötena i skolan. Särskilt vid de tillfällen då svåra frågor skulle avhandlas, och när jag inte höll med om andras synpunkter.
Min strategi var att undvika sådana möten så gott jag kunde, eller att låta bli att berätta hur jag såg på saken. Livet blev ganska fattigt, och jag tvingades ofta ställa mig bakom beslut som jag egentligen var emot.
Det jag inte hade förstått – men som jag insett numera – var att min oro för att hamna i konflikt med andra, egentligen skapades i mitt eget sinne. Enbart där faktiskt. Ingen annanstans. Och att denna oro, var gjord av rena fantasier, som jag själv gjorde upp med hjälp av ”mitt tänkande i stunden”. Utan att jag visste om det.
I takt med att jag läste Dennis bok, ”Bara en tanke, lärde jag mig mer om hur tankar skapar de känslor som känns i kroppen – och att tankar egentligen bara är ”fluff”, vad som än tänks. Ganska snart kunde jag märka hur min oro blev lättare att hantera.
Det var hoppfullt att förstå skillnaden mellan ”en situation” och ”en tanke kring situationen”, just eftersom det inte är lika farligt att vara rädd för ”fluff” som att skrämmas av något ”verkligt”.
Fortfarande tycker jag att det är jobbigt att uttrycka mina åsikter, men numera vägrar jag låta min oro hindra mig för att gå min egen väg.
–Varför låta ”fluff” styra mitt liv?
Med kärlek,
Dennis