Särskilt i tider som dessa.
Även rädsla, hopplöshet och panik är känslor som kan göra sig påminda. De är fullt begripliga och vittnar om insikter kring den faktiska situationens allvar.
Det finns dock en viktig skillnad mellan oro som förskräcker och förlamar, och oro som väcker till vaksamhet, men som sjunker undan efter ett tag.
Ingen människa… varken du själv, eller de som befinner sig i direkt fara, gynnas av din förtvivlan och ångest. Ej heller din partner eller de barn som finns i din närhet.
Oron är begriplig – såklart – men kan verka till din och andras nackdel, om den kommer som ett resultat av ett inre ältande.
Tankepausen är värdefull… mer värdefull nu än någonsin.
Den låter visdomen få ta plats mellan de orosmoln som tornar upp sig, och manar till försiktighet och skänker nya perspektiv – något som världen verkligen behöver. I det lilla och i det stora. Hemma, på jobbet och på den plats där livet jäklas som allra mest.
Med kärlek,
Dennis
[Har din arbetsplats behov av en extern samtalsledare för att lyfta frågan om oro och förskräckelse? Ta del av bifogad pdf.]