Att leva i nuet är inte någon metod att bemästra, ingen övning i att desperat klamra sig fast vid varje sekund, och inget självförverkligande projekt där man försöker tysta tankarna om det förflutna eller styra bort blicken från det som ska komma.
Tvärtom, nuet är redan vad det är, och vi befinner oss där ständigt, oavsett hur mycket vi vrider och vänder på vår upplevelse.
Nuet är den enda tidpunkt som verkligen existerar, medan det förflutna och framtiden bara lever som tankar i vårt inre – och tankar är inget annat än tankar.
Ju.
När vi förstår att vi aldrig kan vara någon annanstans än här, mitt i det som sker i detta ögonblick, uppstår en befriande klarhet.
Vi behöver inte kämpa för att vara mer närvarande, för vi kan omöjligt vara frånvarande.
I stället kan vi låta tankar om vad som varit och vad som eventuellt ska komma uppstå och försvinna utan att fastna i ältande eller oro.
Ur denna insikt föds en stillsam frihet: vi kan möta livet precis som det är, här och nu, utan att göra något särskilt för att hamna där vi redan befinner oss.
Med kärlek,
Dennis