Givetvis är din reaktion begriplig och befogad.
Jag menar, inte konstigt att du blir förbannad när hen förminskar dig på det sättet. Inför andra dessutom.
Och såklart är ditt agerande försvarbart.
Jag menar, vem kan klandra dig för att du ger tillbaka med samma mynt?
Frågan är ”om det hjälper?”
Man kan absolut finna mängder med skäl som förklarar sitt humör eller sina handlingar utifrån hur man blir behandlad av omvärlden. Men är ”insamling av skäl” särskilt lönsamt som måttstock för framgång?
Egentligen?
Är det inte nytta och hälsa som gäller?
Vad är nyttigt och vad är hälsosamt?
Det finns nämligen alltid ett alternativt sätt att reagera och agera på.
Potentialen för olika varianter är oändlig.
Insikten kring detta enkla faktum – nämligen att det egentligen aldrig är omständigheterna eller situationen som ger upphov till våra känslor, utan det egna tänkandet som pågår i stunden – hjälper oss att inte vara lika rigida i vårt handlande; att inte bli ett offer för det som sker runtomkring.
Detta, oberoende av hur begripliga eller försvarbara våra reaktioner och vårt agerande än må vara.
Och tacksamt nog, är tankar just bara tankar, ingenting annat än tankar, vad som än tänks.
Med kärlek,
Dennis