Absolut, jag förstår hur det känns och jag inser att du har goda skäl för ditt beteende.
Men det har inte med saken att göra.
Det som betyder något är, huruvida det hjälper eller ej.
Det är nämligen lätt att rättfärdiga humör eller uppförande utifrån hur man blir bemött av omvärlden. Men ett rättfärdigande är inte ett självändamål. Det är resultatet som räknas.
Det finns alltid ett alternativt sätt att agera på, och ifall vi väljer det sätt som gör världen till en bättre plats och det som bidrar till något positivt i det långa loppet, är detta alternativ mer användbart än vad ett rättfärdigande någonsin kan vara. Hur begripligt och försvarbart det än kan kännas i stunden.
Så… ta ett djupt andetag… och en kort tankepaus. Det brukar göra susen i alla lägen.
Med kärlek,
Dennis