Det finns inga känslor som är fel.
Att känna saker och ting är mänskligt.
Alla typer av känslor är normala – hat eller kärlek och allting däremellan, såsom ilska, avundsjuka och aggression, eller glädje, tacksamhet och hopp.
Även känslan av kättja i en kyrka är okej.
Eller upplevelsen av skam när man blir påkommen med fingrarna i syltburken.
Alla känslor som känns i kroppen är normala. Helt utan undantag.
Handlingar däremot, kan vara fel, i den meningen att de går emot sådant som kärlek, fred och samhörighet. Känslor är aldrig fel.
Känslor ska således varken förhindras, motas bort, förändras eller förskönas.
Känslor ska endast förstås.
Känslor kommer från tankar.
Glada tankar ger glada känslor. Obehagliga tankar ger obehagliga känslor.
Varken mer eller mindre.
Tankar skapar känslor.
Men tankar, är just bara tanker. Ingenting annat än tankar, vad som än tänks.
Och tankar är aldrig fel. De bara är.
Detsamma gäller alltså känslor.
Känslan som känns, säger ingenting alls om varken den som känner eller det som händer runtomkring. Känslan har endast ett enda budskap, nämligen att berätta för dig huruvida du är synkroniserad med verkligheten eller ej. Alltså om du förlorat dig i tänkandet (att du dagdrömmer) eller om du har klarhet i sinnet (att du vaknat till nuet).
Ju starkare känslan är, desto mer tänkande pågår i sinnet, och desto längre ifrån faktum är du. Det gäller såväl känslor som vi vanligtvis benämner som positiva, som känslor som vi betraktar som negativa.
Att vara synkroniserad med nuet (läs: realiteten), är att vara i balans med sig själv, att inte känna någonting alls… bara förnimma… stillheten, harmonin, lugnet.
Det är dock aldrig fel att känna saker och ting. Känslor är alltid rätt.
De avslöjar sinnets klarhetsgrad. Ingenting annat. Bara det… klarhetsgraden – en barometer på hur synkad du är med verkligheten alltså.
Och verkligheten är alltid neutral. Såvida du inte börjar tänka kring den.
Då börjar den kännas. Mer eller mindre, beroende på hur mycket tänkandet tar fart.
Just bara så.
Och det är mänskligt.
Och du är människa.
Så du känner.
Och det är friskt – oberoende av hur det känns.
Ju.
Med kärlek,
Dennis
