Föreställ dig din egen trädgård.
Lummig.
Omsorgsfullt planerad.
En plats du vårdat med tid, tålamod och tanke.
Men varje morgon kliver någon in – utan att fråga – och gräver ner tistlar bland dina rosor.
Vid lunch kommer en annan och dumpar en trasig studsmatta mitt i rabatten.
Och på kvällen smyger någon in och klipper av knopparna du väntat hela våren på.
Du hade aldrig tolererat det. Väl?
Du hade satt upp ett staket. Låst grinden. Hängt upp en skylt: – Endast för inbjudna.
Men i våra kalendrar? Där är det fritt inträde.
Vi låter andra plantera in sina möten.
Deras brådska. Deras agendor.
Vi låter deras ogräs slå rot i vår mark.
Och så undrar vi varför vi inte har plats att odla det vi själva längtar efter.
Om det inte bidrar till din trädgård – låt det inte få fäste.
Det är din jord. Din dag. Ditt liv.
Ju.
Med kärlek,
Dennis