Vad smakar bäst?
Självbelåtenheten över att ’alltid ha vetat’ eller förnöjsamheten över att faktiskt ’ha rätt just nu’?
Det är nämligen lätt att klamra sig fast vid gamla idéer, försvara förbrukade tankegods och troget stå stolt vid sin fana, bara för att kunna njuta av känslan över ’att alltid ha haft rätt’.
Men om slutmålet är ’att bygga en vackrare värld för fler än bara för dig och mig’, och om detta verkligen betyder något, borde konversationen utvecklas till något i stil med ’utifrån det vi faktiskt vet just nu, bör vi ändra riktning’.
Det kommer nämligen stunder då vi har fel. Minsann.
Det gäller oss alla.
Och då kan vi erkänna gårdagens misstag, eller envist fortsätta ha fel.
Det är i förändringens vind vi bygger något klokare.
Låt oss välja insikt och visdom framför enfaldig envishet.
Med kärlek,
Dennis
