Vi människor älskar att göra-listor. De är som små kartor som leder oss genom djungeln, som en GPS för vår dagliga produktivitet. De lovar oss en väg ut ur kaoset, en snitslad bana genom den labyrint av uppgifter och åtaganden som vi samlat på oss.
Men ibland – i vår iver att ta kontroll över dagen – förvandlas dessa listor till fängelsevakter i en cell vi själva har byggt. Eller till handbojor.
Handbojor är designade för att begränsa, att hålla fast, att eliminera frihet. Ingen skulle frivilligt sätta på sig dessa och sedan förvåna sig över sin plötsliga brist på rörelsefrihet. Men när det gäller att göra-listor tenderar vi att göra just detta: vi fängslar oss själva med en lista av åtaganden, bara för att snart inse att vi har tagit oss själva som gisslan i vår egen vardag.
Och vad händer då? Jo, i stället för att bli hjälpta, blir stressade. Vi tittar på listan som bara sväller och sväller. Särskilt för den som ser sig själv som ”ansvarsfull”, med ”insikt” om att det finns än mer att göra. Fler att göra-åtaganden att formulera.
Det blir till en tidsinställd bomb. Som en ständig påminnelse om allt vi inte har hunnit med, alla oskrivna texter, oavslutade projekt och ouppnådda mål. Allt detta blir snart en tung börda att bära. Den effektivitet vi eftersträvade, förvandlas snabbt till paralyserande stress.
Det är som att gå in i ett rum och frivilligt låsa dörren bakom sig, och sedan pressa ut nyckeln under dörren. Ingen tvingade oss att gå in, men nu sitter vi där och ångrar oss. Det vi trodde skulle vara bli till lättnad blir i stället en belastning.
Men… vad sägs om att göra en sak i taget. Bara det: en sak i taget.
Först det ena, och sedan det andra.
Utan lista.
Och utan att fundera på vad som måste göras eller vad som borde ha blivit gjort.
Först det ena och sedan det andra, alltså.
Och att lita på att det som behöver göras, också kommer att bli gjort.
Tillit är nämligen nyckeln till både frihet och effektivitet.
Tilliten till det klara sinnets medfödda resurser av ro, klokhet och prioriteringsförmåga.
Och till att saker och ting kommer att bli gjorda. Faktiskt.
Utan lista, minsann.
Testa själv..
Med kärlek,
Dennis