Att verkligen lyssna är lite som att läsa en bok.
Kan du läsa vet du redan ungefär hur det känns att lyssna aktivt – det handlar om att följa berättelsen, behålla intresset och låta bli att skynda fram till slutet.
Men vardagen gör oss rastlösa.
När någon berättar något börjar vi ofta genast fundera på vad vi själva ska säga, istället för att bara höra personen klart.
Även när någon säger ”jag behöver bara prata av mig”, är reflexen ofta att hitta detaljer att ge råd om, istället för att bara ta in känslan bakom orden.
Om du kan tänka tillbaka på tre olika samtal och inse att de egentligen handlar om samma sak – att någon bara ville känna sig hörd – då börjar du förstå hur värdefullt det är att lyssna klart.
Utmaningen ligger i att bryta vårt vanliga mönster.
Att börja se varje samtal, varje dialog, som en möjlighet att lyssna utan att avbryta – och först efteråt avgöra om våra råd överhuvudtaget behövs.
Kommunikation handlar om mer än ord.
Det vi verkligen tar med oss är känslan av att förstå och att vara förstådd.
Med kärlek,
Dennis