… är inte att ge någon något som de inte redan har.
I stället att hjälpa människor att se, höra, och uppmärksamma sådant som de – innerst inne – redan känner till och vet är sant, men inte vågar lita på, eftersom det står i gräll kontrast till det som andra runtomkring förmedlar.
Exempelvis att en tanke – vad som än tänks – bara är en tanke, ingenting annat än en tanke, och således varken behöver förhindras, förändras, förskönas eller förskjutas. Endast förstås.
Dock inte utifrån dess innehåll [vad som tänks], utan som en princip/en naturlag [att vad som än tänks, är tanken endast en illusion, en fantasi, en dröm].
Eller att psyket alltid är friskt och stilla och egentligen aldrig kan ta skada. Däremot omformas till obehagliga upplevelser, genom att otäcka tankar tar form i medvetandet, och projiceras via sinnena (synen, hörseln, smaken, lukten och känseln) som något som verkar verkligt för den som tänker.
Och… mer därtill – exempelvis att obehagskänslor som då och då känns i kroppen egentligen är till för att väcka oss ur vårt eget tänkande, och därmed kunna återgå till ett ursprungligt välmående som aldrig lämnat oss.
Och allt detta… och ytterligare ett gäng skatter… kan återupptäckas genom att läsa mina blogginlägg och böcker, eller lyssna till mina ljudböcker eller podd-avsnitt. Eller kanske fördjupas genom att ta del av mina utbildningar, föreläsningar eller coach-samtal.
Ungefär så.
Som en återupptäckt alltså.
Bara det.
Med kärlek,
Dennis