Det finns EN stund.
Och det är denna.
Ingen annan.
Just bara denna.
Och det är inte så bara.
Varken morgondag eller igår.
Alltid idag.
Kolla efter själv.
Tankar kan ta form emellertid.
Mitt framför ögonen. Som små bubblor.
Och skapa en dröm för oss att leva i.
Om förr eller framöver.
Ändå alltid nu.
Såvida tankar inte räknas.
Och det gör de ju inte.
De är nämligen, trots allt… bara tankar.
Vad som än tänks.
Tankar.
Inget annat än tankar.
Tankar.
Med kärlek,
Dennis
