Man skapar checklistor om checklistor.
Och processer som beskriver andra processer.
Dessutom uppföljningar som mest följer upp att uppföljningar har gjorts.
Det känns tryggt.
Alla är överens.
Alla vet vad som ska göras och vad som ska mätas.
Alla kan peka ut de rätta aktiviteterna.
Ordning uppstår.
Struktur skapar lugn.
Det ser ut som framdrift.
Man… när fokus ligger på hur arbetet ska organiseras, snarare än på vad arbetet ska åstadkomma, riskerar riktningen att bli fel.
Energin går åt till att förfina formen i stället för att förbättra resultatet.
Det blir viktigare att följa modellen än att lösa problemet.
Den tydligaste signalen är verksamheter som gör allt rätt enligt sina egna mallar, men ändå inte skapar mer värde än tidigare.
De blir skickliga på arbetssättet, men tappar kontakten med syftet.
– Vem är vi här för att tjäna. Och varför?
Med kärlek,
Dennis