Få är de som blir överraskade av att saker och ting faller till marken när vi tappar dem.
Gravitation är en naturlag, och är dessutom väl känd.
Inte heller är det särskilt chockerande att vintern följer efter hösten och att knopparna blommar på våren, och att det därefter snart blir sommar. Årstiderna och dess skiften är allmänt bekanta.
Detsamma gäller för vattnets övergång till olika faser, eller för värmen som förflyttas från spisplattan till äggen när man kokar dem i en kastrull.
Begripligt och välbekant.
Liknande s.k. ”lagbundenhet” gäller dessutom för det som sker i sinnet. Inte lika självklart för alla emellertid. Och därför ofta överraskande. Exempelvis…
… att tankar tar plats, godtyckligt, i medvetandet och skapar världen för den som tänker, genom att projicera tankarna via våra fem sinnen – från insidan och ut – så att tankarna tar form som bilder, ljud, smaker, dofter och känslor – den s.k. ”verkligheten”.
… att humöret skiftar av sig självt, och att upplevelsen av sådant som händer runtomkring, egentligen är ett resultat av det egna mentala tillståndet; inte av händelsen i sig.
… att människors s.k. nivå av insikt kring ovanstående, är avgörande för i vilken grad de förlorar sig i upplevelsen, och därmed huruvida det påverkar det psykologiska måendet eller ej.
Ungefär så… och mer därtill.
Mycket mer.
Men det sparar vi till en annan gång.
Med kärlek,
Dennis