Media älskar kriser.
Då väcks känslor till liv. Då tar debatten fart.
Åsikterna går isär och snart är splittring det enda som förenar.
Det ger bra tv.
Soffpotatisen älskar plakat som kräver ”hårdare tag” och manar till handlingskraft.
Men de sansade har också ett värde. Kanske inte för debatten, men i alla fall för sakfrågan.
De får dock sällan en inbjudan, människor som klarar sig utan snabba kolhydrater.
Individer som prioriterar lugn och behöver tid för eftertanke, som ser och agerar utifrån möjlighet och samhörighet.
Megafoner får oss att lyssna. Absolut… men det mest värdefulla budskapet går oftast att finna i tystnaden.
Ju.
Med kärlek,
Dennis