Det finns en närvaro i nuet, som aldrig går att lämna; nämligen den faktiska.
Det är alltid nu. Ju.
Kolla efter själv.
Tanken däremot, kan ta oss på villovägar.
Exempelvis till en framtid som ännu inte finns, och som dessutom har en tendens att aldrig någonsin dyka upp.
Eller till ett förflutet som är förbi, och som faktiskt aldrig kan återupplevas. Inte mer än just som en tanke.
Bara en tanke.
En dagdröm, som dröms alltså… i det pågående ögonblicket… som aldrig går att lämna.
Inte ens om drömmen som dröms känns verklig och sann.
Den förblir just bara en dröm, en tanke… hur verklig den än verkar vara.
Men nuet då?
Jo, nuet kvarstår.
Det lovar jag.
Som den enda sanna stund som är.
Det är alltid nu.
Ju.
Trots tankar som tänks.
Minsann.
Med kärlek,
Dennis