Arbetsglädje: Din guide till ett inspirerande arbetsliv

Varje vecka, året om, håller jag föreläsningar och utbildningar kring arbetsglädje på kommuner, företag och organisationer. Oftast i Sverige, men även i Norge, Danmark och Finland. Då och då besöker jag länder även söderut, för att tala om vikten av att känna glädje på jobbet – happiness at work.

År 2015 fick jag ta emot utmärkelsen ”Årets föreläsare”, och därefter har jag placerats på listan Topp100 – Sveriges populäraste föreläsare och moderatorer. Listan är framtagen av den oberoende nyhetssajten Eventeffect.

I detta inlägg berättar jag allt om arbetsglädje – dvs. så mycket jag själv förstår kring det här med arbetsglädje, och vilken betydelse som arbetsglädjen har för såväl den enskilde medarbetaren, som för hela organisationen.

Jag gör mitt bästa för att svara på följande frågor:

• Vad är arbetsglädje?
• Varifrån kommer arbetsglädjen, egentligen?
• När finner vi glädje på jobbet? (Hur skapar vi arbetsglädje?)
• Vad ska man göra för att kunna känna arbetsglädje?
• Vad är det som skapar motivation och glädje på jobbet?
• Vad står i vägen för arbetsglädjen?
• Vilken är den vanligaste missuppfattningen när det gäller arbetsglädje?
• Vem bär ansvaret för arbetsglädjen på arbetsplatsen?
• Vilket ansvar har den enskilde medarbetaren för arbetsglädjen?
• Vilket ansvar har chefen för arbetsglädjen?
• Hur bygger vi arbetsglädje tillsammans?
• Finns det någon kurs eller utbildning för att öka motivationen och arbetsglädjen?
• Hur ser kopplingen ut mellan stress och arbetsglädje?
• Hur kan vi slippa stress, press och oro trots omvärldens krav på snabb och ständig utveckling/förändring?
• Varför varierar arbetsglädjen emellanåt?
• Finns det några bra citat kring arbetsglädje?

Vad är arbetsglädje?

Ofta när jag är ute och håller föredrag kring ämnet arbetsglädje, ställer jag följande fråga till dem som lyssnar: – Vad är arbetsglädje för dig som sitter här?

Svaren varierar såklart, men påminner om varandra. Det som alltid återkommer är kollegorna (arbetskamraterna), ledningen (chefen), arbetsuppgifterna, arbetstiderna, miljön runtomkring, att ha lagom med ansvar, tydlighet i uppdraget, möjlighet att påverka, lönen, samt chans att utvecklas som person. Och en del annat.

Det som förenar alla svar är uppfattningen om att arbetsglädje är någonting som kan skapas. Oftast av någonting utanför en själv. Vanligtvis någonting som ledningen eller arbetsplatsen i sig erbjuder.

Vanlig uppfattning:

– Stödet från mina arbetskamrater gör mig glad.

– Jag känner mig tacksam över att ha en chef som vågar ge beröm.

– Arbetsuppgifterna triggar mig.

– Uppmuntrande ord från ledningen får mig på gott humör.

Alla tycks alltså vara överens om att arbetsglädje kan produceras/åstadkommas – i alla fall om förutsättningarna är de rätta.

När man skrapar litegrann på ytan, tenderar dock denna gängse uppfattning att lösas upp. Alla kan se att arbetsglädjen faktiskt kan utebli, trots att alla omständigheter är på plats.

Ibland räcker varken stödet från arbetskamrater och ledning, eller variationen i arbetsuppgifterna för att skapa glädje. Inte heller den höga lönen verkar ha någon effekt.

– Men hur kan det komma sig – egentligen – att även om förutsättningarna är de rätta, kan arbetsglädjen ibland lysa med sin frånvaro?

Kanske kan sådant som attityd, föreställning, synsätt, hållning, uppfattning eller övertygelse också spela roll?

Eller?

Den egna inställningen

Ja, givetvis spelar den egna inställningen roll. Hur man uppfattar saker och ting, beror ju på hur man ser på dem. Vilket perspektiv man har. Såklart.

Och så snart som ledningen på ett företag eller i en kommun, lägger märke till detta faktum, dvs. att arbetsglädjen varierar med vilken attityd som medarbetaren intar, blir det dags att ta hjälp av en extern konsult får att skapa lite attitydförändring. Först en inspirationsföreläsning med en klämkäck motivationshöjare, och därefter små enkla tips och trix, varvat med gruppdynamiska övningar.

Känns detta igen?

Och … så varar arbetsglädjen ytterligare ett par veckor – på sin höjd – innan den är tillbaks på samma nivå som förut, och man tvingas stå ut med stress och tristess, tills det är dags för nästa kick-off, så att man kan ”pumpas upp ytterligare med glädje, energi och motivation”.

Vi är många som kan känna igenom oss i detta? Eller hur.

Men, tänk om arbetsglädje egentligen inte alls är någonting som kan skapas eller byggas upp. Tänk om arbetsglädje heller inte kan försvinna. Tänk om glädje, motivation, självförtroende, energi, mod, trygghet, kreativitet … och alla andra resurser som vi behöver för att göra må bra på arbetsplatsen, och för att göra ett bra jobb … tänk om alla dessa resurser faktiskt är medfödda – att de är själva fabriksinställningen i oss människor – och att de kom med det liv som lever i allt levande.

Wow.

Ursprunget

Tänk om arbetsglädje är själva ursprunget – precis som viljan att lära sig krypa och gå för det nyfödda barnet. Tänk om arbetsglädje finns i oss alla och envar, och faktiskt är helt oberoende av vem man är, eller av s.k. ”yttre omständigheter”.

Tänk om arbetsglädjen varken kan byggas upp eller brytas ned – men ibland kan döljas av oroande, pressande och stressande tankar som då och då fyller vårt sinne. Och att dessa tankar, endast är just tankar, och att så snart de försvinner – vilket de gör – så är det som återstår och finns kvar, just det vi söker i alla lägen: lugn, trygghet, harmoni … och glädje.

Oj.

Varifrån kommer arbetsglädjen, egentligen?

Glädje är en inre resurs. Inte en yttre.

Glädje, precis som motivation, kärlek, inspiration, idérikedom, självförtroende, harmoni, balans och sinnesfrid, är en medfödd förmåga, som kom med den livskraft som ger liv åt allt levande.

Tre fakta kring glädje:

1. Att känna glädje i livet – privat eller på jobbet – är ovärderligt för alla. För oss själva och för alla runtomkring.
   
   
2. När vi väl känner glädje och tacksamhet – när vi är i balans med oss själva – dyker lösningar upp på de problem som vi har i livet.
   
   
3. Det är fullt möjligt att uppleva glädje och tacksamhet, oberoende av situation, omgivning eller yttre omständigheter.

Arbetsglädje är alltså inte en produkt eller ett resultat av någonting utanför oss själva. Inte ens när det verkar så.

Nej, arbetsglädje kommer inte från själva arbetet eller från någonting som har med detta att göra. Arbetsglädje är en inre resurs. Precis som motivation, exempelvis. Den finns där hos oss alla, från början, och kan egentligen aldrig försvinna.

Arbetsglädjen kan ibland döljas av mörka tankar

Däremot kan den lätt döljas av de tankar som tar form i sinnet. Tankar av ilska eller irritation. Tankar av besvikelse eller frustration. Tankar av att inte duga till. Tankar som ger dåligt självförtroende, och som skapar en känsla av vanmakt och utanförskap.

När mörka tankar fyller sinnet, är det lätt att få för sig att det är någonting annat än just tankar som står i vägen för glädjen. Tanken är listig och lurig nämligen. Den tar form som det vi kallar verkligheten.

Det fungerar så att medvetandet [läs: psyket] skickar själva tanken till våra fem sinnen – synen, hörseln, lukten, smaken och känseln – och skapar de bilder vi ser, de ljud vi hör, de dofter vi luktar, de smaker vi smakar och de känslor vi känner.

Och eftersom tanken nu syns, hörs, luktas, smakas och känns, glömmer vi bort att tanken ingenting annat är en just en tanke – bara det, en tanke – och så börjar vi tro på det vi tänker.

Men, i den stund som tankarna förflyktigas (bleknar/skingras) träder åter glädjen fram. Först som en svag, svag strimma av ljus som snart lyser upp hela tillvaron.

Den psykiska hälsan, själva harmonin, glädjen och balansen, sviker oss aldrig. Den finns där alltid, bortom tankarna, och bara väntar på att få ta plats i våra liv.

Mer om hur vår verklighet skapas psykologiskt, via tre principer, kan du läsa i mitt tidigare blogginlägg: De tre principerna

När finner vi glädje på jobbet?

Ibland befinner vi människor oss i ett tillstånd när allting känns bra, och allting flyter på. Faktiskt helt oberoende av vad vi tar oss för. Vi kan kalla detta tillstånd för att vara i Zonen, eller att vara i flow.

Ibland är det tvärtom, tyvärr. Det spelar liksom ingen roll vad vi gör, eller var vi befinner oss. Inte ens med vem vi umgås. Livet känns bara bedrövligt helt enkelt. Skit. Den där ”Zonen” som alla pratar om, går liksom inte att finna, hur man än bär sig åt?

Hur kan det vara så, att ibland när jag kommer till jobbet, så känns allting så rätt och bra, men bara några minuter senare har jag tappat all lust? Utan att någonting egentligen förändrats.

Eller tvärtom. Hur kan det vara så, att ibland mår jag så himla bra och klarar av allt utan att bli stressad, sur eller irriterad – helt oberoende av vad som händer runtomkring?

Jo, det som egentligen förklarar skillnaden mellan en bra stund med arbetsglädje, eller en dålig stund med arbetsångest, går nämligen bara att finna på ett enda ställe. Inte i själva arbetet dock. Nej varken där eller bland arbetskamraterna. Inte heller hos chefen, i uppdraget, eller som en upplysning i lönekuvertet. Nej, inte alls. Alltid på samma plats. Inte därute. Någon annanstans. Nej, alltid på samma ställe – härinne. I psyket. I medvetandet, som en TANKE.

När humöret är på topp

När humöret är på topp – när vi är i balans med oss själva – har vi tillgång till glada, positiva och kreativa tankar. När vi är på dåligt humör däremot – när vi är i obalans – är alla dessa tankar som bortblåsta. De befinner sig utanför medvetandet, omöjliga att uppleva. Det som återstår är bara mörka, sura, irriterande och ångestfyllda tankar.

När hissen är i källaren

När hissen är i källaren, så att säga, känns livet meningslöst, oberoende av vad som händer och sker runtomkring. I sådana stunder hjälper varken glada tillrop eller trösterika kommentarer. Inte någon hurtig självhjälpskonsult i världen klarar av att muntra upp en person, vars hiss har fastnat på bottenplanet.

Det motsatta är också sant. När hissen tagit vägen upp till Penthouse-våningen, finns inga bekymmer i världen. Där uppe finns inga tankar av oro, förbittring eller avund. Där finns bara kreativa lösningar och tankar av glädje, motivation och samhörighet. På Penthouse-vången är vi den bästa versionen av oss själva.

Ibland rusar hissen iväg ytterligare ett par meter upp, och är på väg att fara genom taket. Då är vi allt annat än lugna och balanserade. Ej heller kloka och sansade. Nej, i sådana stunder är vi övertaggade, uppskruvade och stissiga. Vi känner oss oövervinnliga, men är egentligen ganska patetiska. I alla fall omöjlig att ha att göra med.

Äkta och sann arbetsglädje går varken att finna på källarvåningen eller ovanför taket. Balansen, harmonin, klokheten och förtjusningen har sin hemvist i Penthouse. Inte någon annanstans.

Man vad är det då som styr humöret, det mentala tillståndet? Hur kan jag få hissen att alltid befinna sig på Penthouse-våningen? Var finns ”upp-knappen” om hissen fastnat i källaren? Hur får jag tillgång till positiva, glada och kloka tankar?

Vad ska man göra för att kunna känna arbetsglädje?

Allting som erbjuds idag, för att vi människor ska kunna känna en större arbetsglädje i vårt yrkesliv, är åtgärdsbaserat. Det gäller såväl inom det reglerade psykologiska fältet, som utanför.

Det finns tydligen en hel del som måste göras (åtgärdas). Antingen i den s.k. verkligheten, därute, eller gällande attityder och inställning, i psyket, härinne.

5 steg till ökad arbetsglädje

Det finns mängder med åtgärdsprogram som saluförs. Ibland i form av korta att göra-listor – ex. ”5 steg till ökad arbetsglädje”. Ibland i föreläsningsform, eller som heltäckande utbildningsprogram.

Marknaden är full av tekniker, metoder och förslag på insatser som berättar vad du eller din arbetsgivare måste göra för att skapa bättre förutsättningar för en ökad arbetsglädje.

Problemet med alla dessa åtgärdsförslag, vilka de än vara månde, är att de inte tar hänsyn till det faktum att upplevelsen av arbetet tar sin utgångspunkt i det mentala tillstånd man för närvarande befinner sig i. Alltså huruvida ”den inre hissen” är uppe eller nere. Och att det som föreslås inte heller beaktar det faktum att hissen (läs: medvetande) och tanken, faktiskt ligger utanför den egna kontrollen.

Det innebär att, trots att man ingenting annat önskar än att vara på gott humör och att tänka positivt om sig själv, om sina kollegor och om arbetet, så är det stört omöjligt, om medvetandet är begränsat. Med andra ord: – Om hissen är i källaren, så är hissen i källaren, och det finns ingenting annat att göra, än att bara vänta tills den går upp igen.

Varje försök att styra hissen, eller att vilja ändra de mörka och oroande tankar som tar form i medvetandet, kommer att göra mer skada än nytta.

Tanken skapar alla upplevelser, psykologiskt

Det enda som krävs emellertid, är att inse hur medvetandet och tanken, fungerar, dvs. att det sköter sig själva utan din inblandning, och att de skapar alla upplevelser, psykologiskt, för dig, så kommer snart humöret att återgå till sin normalposition igen. Till fabriksinställningen alltså – till glädje, kreativitet och motivation.

Det som jag, Dennis Westerberg, erbjuder som föreläsare, författare, eller coach i sammanhanget, är nämligen ingen ny metod eller teknik. Inte heller några nya ”så här får du mer glädje på jobbet”-listor. Nej, inte alls. Jag har överhuvudtaget inga åtgärder alls att tillhandahålla.

De tre principerna

Det jag vill lyfta fram, och lägga på bordet, är någonting helt annat. Till skillnad från alla åtgärdsbaserade metoder som föreslås, vill jag presentera ett högklassigt alternativ, nämligen en insiktsbaserad förståelse, kallad ”De tre principerna”.

*Läs mer om de tre principerna i ett av mina tidigare blogginlägg.

I korthet handlar det om att förstå hur alla upplevelser av livet, skapas psykologiskt i medvetandet hos oss människor, via principen Tanken.

Det enda som krävs för att få en ny upplevelse, är en ny tanke. Och just en ny tanke, tar form i sinnet, så snart den förra försvinner.

Tankar kommer och går av sig själva. De dyker upp och försvinner. I ett flöde. Att låta tankar dyka upp och försvinna, är att vara just i ett tillstånd av flow. Och i detta tillstånd hamnar man, ju mer man förstår och accepterar att en tanke endast är en tanke, och ingenting annat än en tanke, oberoende av dess innehåll.

I takt med att en sådan insikt och förståelse ökar, kan man låta tankarna vara. Det spelar ju ingen roll vad man tänker, om det som tänks, endast är en tanke. Eller hur?

[Läs mer om tankar, flow och välmående – arbetsglädje – i min bok ”Bara en tanke – din guide till villkorslöst välmående”.]

Och så snart tankarna skingras, kan det som befinner sig bortom tankarna, få större utrymme i livet, nämligen äkta glädje, villkorslös kärlek och obetingad sinnesfrid. Det som är själva ursprunget i oss människor.

Vad är det som skapar motivation och glädje på jobbet?

Det enda – och verkligen det enda – som faktiskt höjer motivationen och arbetsglädjen är att skaffa sig en ökad förståelse kring hur alla upplevelser av livet, från vaggan till graven, skapas psykologiskt via tre enkla principer.

Ju högre förståelse kring principerna, desto större arbetsglädje.

Och det omvända är också sant tyvärr: – Om man inte förstår hur tanken, via medvetandet, skapar all oro, stress och irritation som vi upplever i livet, kommer man att vilja genomföra åtgärder som inte fungerar, och som dessvärre motverkar sitt eget syfte. Åtgärder som gör mer skada än nytta.

Vad står i vägen för arbetsglädjen?

Ingenting annat än en [oskyldigt] låg insikt kring tankens avgörande inflytande över upplevelsen, står i vägen för arbetsglädjen. Det är nämligen fullt möjligt att känna glädje i olika sammanhang, trots att omständigheterna runtomkring inte är de rätta.

Det som krävs för att avlägsna de begränsningar som tanken skapar i sinnet på oss, är att verkligen förstå – på djupet – vad en tanke egentligen är. Nämligen ingenting annat än en tanke, en illusion alltså, som dock verkar verklig när den tänks.

Avslöjandet av tanken som en princip, utan att fästa uppmärksamhet på tankens innehåll [vad som tänks] är befriande på alla sätt.

• Bara för att man har en irriterande tanke i sinnet, behöver man nämligen inte bli irriterad.

• Bara för att en stressande tanke i sinnet, behöver man nämligen inte bli stressad.

• Bara för att man har en avundsjuk tanke i sinnet, behöver man nämligen inte bli avundsjuk.

Den som verkligen inser vad än tanke är, kan alltså tänka irriterande, stressande och avundsjuka tankar, utan att uppleva irritation, stress eller avundsjuka.

Så snart vi slutar ta vårt tänkande på så stort allvar, försvinner tankarna av sig själva, och det som återstår är just ro, glädje och motivation.

Vilken är den vanligaste missuppfattningen när det gäller arbetsglädje?

Den absolut vanligaste missuppfattningen när det gäller sådant som rör arbetsglädje, är tron på att källan till glädjen går att spåra till någonting annat är till principen om Tanken.

– Glada tankar skapar glada upplevelser. Punkt.

Det är dock en väl spridd myt att någonting annat, utanför en själv, har en kapacitet att skapa någonting alls i oss människor. Skapelseprocessen av upplevelsen ser nämligen inte ut så.

Skapelseprocessen av en upplevelse är alltid densamma:

Tanke skapar upplevelse.

Punkt.

En annan vanlig missuppfattning är att vi människor har förmågan att välja eller välja bort vilka tankar som tänks. Alltså att vi kan lära oss styra det som pågår i sinnet. Det kan vi inte. Inte ens om det skrivs ytterligare böcker på temat ”Lär dig välja dina tankar”.

Inte heller om det dyker upp fler gurus eller mentala tränare som påstår sig ha förmågan att kunna kontrollera tankarna, och dessutom kan lära ut denna förmåga till oss andra.

Nej, tankar fungerar inte på det sättet att de står under vår kontroll. Tankar dyker upp och försvinner, helt slumpmässigt – men verkar vara viljestyrda för den som tänker. Och dessutom ger tanken skenet av att komma utifrån.

”Anledningen att jag tänker arga tankar, är för att du beter dig dumt.”

Nej, inte heller ovanstående mening är sann. Det är nämligen fullt möjligt att en annan tanke än en ilsken tanke, skulle kunna ta form i sinnet, trots att någon i ens närhet uppför sig på ett obegåvat sätt. Innehållet som tanken kan producera är oändligt. Vilken tanke som helst, kan dyka upp i vilket situation som än äger rum.

Tanken har dessutom en förmåga att lura upp oss på läktaren. Den dyker upp och skapar världen för oss, och försvinner sedan med orden ”jag har inte gjort något”.

Vem bär ansvaret för arbetsglädjen på arbetsplatsen?

Enligt Arbetsmiljöverket och Arbetsmiljölagen (AML) är det arbetsgivaren som ytterst har ansvaret för arbetsmiljön. Även den psykosociala arbetsmiljön. Alltså sådant som handlar om trivsel, trygghet och psykisk hälsa på arbetsplatsen.

Även om lagen är tydlig på den punkten, kan det egentliga ansvaret aldrig någonsin landa någon annanstans än där själva produktionen av upplevelsen [exempelvis glädjen eller oron] äger rum.

Vilket ansvar har den enskilde medarbetaren för arbetsglädjen?

Varje vuxen människa har själv det yttersta ansvaret för att tolka det vi kallar verkligheten. Om insikten är låg kring hur en upplevelsen skapas psykologiskt i medvetandet, via tanken, är det lätt att man tar sitt tänkande på alltför stort allvar. Det gör att man agerar reaktivt i olika situationer. Oroande tankar gör en alltså orolig, och man hamnar lätt i försvarsposition gentemot sådant som man fått för sig skapar oron.

Om man däremot har en djup förståelse kring tankens roll i sammanhanget, behöver man inte reagerar på en tanke, bara för att det råkar ta form i sinnet. En person som verkligen förstått tankens bedrägliga natur, har dock inga problem med att det dyker upp oroande eller skrämmande tankar i sinnet. De är ju – trots allt – bara tankar. Ingenting annat.

Vilket ansvar har chefen för arbetsglädjen?

Det mest effektiva sättet för en arbetsgivare att se till att stress, press och oro minskar på arbetsplatsen, är att ta ansvar för att medarbetarna får lära sig mer om de tre principerna.

När medvetenheten ökar, kring hur vi människor faktiskt fungerar psykologiskt, kan arbetsglädjen, motivationen och kreativiteten åter få spridning i kollegiet. Så även samhörighet, effektivitet och produktivitet. Det finns nämligen ingen gräns för vad ett balanserat och harmoniskt sinne kan åstadkomma. På jobbet, eller hemmavid.

Kontakta mig på dennis@denniswesterberg.com, så skapar vi ett utbildningsupplägg som passar just din arbetsplats, och dina medarbetare.

Hur bygger vi arbetsglädje tillsammans?

En arbetsplats som genomsyras av äkta arbetsglädje, är egentligen en arbetsplats som består av individer som tar eget ansvar för den personliga upplevelsen. Alltså individer som har respekt för att vi människor ser på saker och ting olika, och att det man själv upplever inte behöver vara hela sanningen. Det finns nämligen alltid ett alternativt sätt att se på saker och ting. Ingenting av det som finns utanför oss, har egentligen en egen inneboende värdering.

– It’s always in the eye of the beholder.

Ju högre förståelse vi människor har kring hur vi alla lever i s.k. parallella verkligheter skapade av det egna tänkandet, desto större blir den ödmjukhet som sätter sin prägel på arbetsplatsen.

Det bästa sättet att bygga en arbetsplats som tar sin utgångspunkt i samhörighet, gemenskap och vi-känsla, är således att först se till att varje individs förståelse kring hur tankar skapar det vi upplever, ökar. Detta görs bäst genom att utbilda i de tre principerna.

Det gäller att sätta på sin egen syrgasmask först, innan man hjälper andra.

Finns det någon kurs eller utbildning för att öka motivationen och arbetsglädjen?

Det finns mängder med kurser och utbildningar på marknaden som säger sig öka motivationen och glädjen på arbetsplatsen. Det som förenar dem alla är att det antingen fokuserar på yttre omständigheter, såsom arbetstider, arbetsuppgifter eller arbetskamrater, eller på inre omständigheter, såsom attityder, personlig inställning eller förhållningssätt. Problemet är att ingen av kurserna eller utbildningarna har någon egentlig effekt. Inte ens när det verkar så.

Anledningen är att ingen yttre omständighet egentligen har någon makt alls att påverka hur vi människor upplever saker och ting, och att vi heller inte bara kan ändra våra attityder och tankar, med den s.k. fria viljan. Tankar kommer och går av sig själva nämligen.

Alla åtgärdsbaserade insatser är dessvärre dömda att misslyckas.

Det som däremot har en stor chans att nå framgång, är insiktsbaserade initiativ.

Ju högre förståelse och medvetenhet som varje medarbetare har, inklusive chefen, kring hur våra upplevelser av verkligheten skapas psykologiskt via de tre principerna, desto större möjlighet till villkorslös arbetsglädje på arbetsplatsen.

Med en ökad insikt hos individen, ökar också arbetsglädjen, samhörigheten och motivationen på jobbet.

På denna sida finner du olika koncept på föreläsningar eller utbildningar som bidrar till en ökad glädje på arbetsplatsen, och därmed minskad stress, press och oro som följd. Förslagsvis startar ni med inspirationsföreläsningen ”Arbetsglädje: – Gör det du älskar och älska det du gör”, för att sedan överväga olika alternativ för en fördjupning via en utbildning över en längre tidsperiod.

Hur ser kopplingen ut mellan stress och arbetsglädje?

Stress, press och oro skapas av de tankar som ibland döljer den medfödda och ursprungliga sinnesfriden.

Ett klart och stilla sinne är dock alltid harmoniskt och balanserat. I harmonin och balansen finns dessutom villkorslös glädje alltid tillgängligt. Motsatsen till stress är alltså glädje. Glädjen är medfödd och konstant. Stressen är skapad och övergående.

Precis som att gråa moln då och då kan täcka en klarblå himmel, tar mörka tankar periodvis plats i sinnet. I sådana stunder är det lätt att glömma bort att glädje och själslig ro, alltid finns tillgängligt, just bortom tankarna, och träder fram så snart tankarna skingras.

Hur kan vi slippa stress, press och oro trots omvärldens krav på snabb och ständig utveckling/förändring?

Det absolut bästa sättet att leva i balans med sig själv, oberoende av vad som händer runtomkring, är att skaffa sig en ökad förståelse kring hur vi människor egentligen fungerar psykologiskt.

En sådan ökad förståelse får man lättast – inte genom att studera hjärnan eller människans neurologi – nej inte alls, utan genom att vara nyfiken på tankens roll i skapandet av varje upplevelse som vi har i livet. Den som avslöjar tankens natur, avslöjar också mysteriet med det vi kallar livet.

• Stress, press och utbrändhet är en produkt av en [oskyldigt] låg insikt kring tankens natur.

• Glädje, harmoni och balans är ett resultat av en hög medvetenhet kring hur tankar fungerar.

Varför varierar arbetsglädjen emellanåt?

Vi kan alla uppleva hur arbetsglädjen ibland kan variera, trots att vi vanligtvis älskar det vi tar oss för på jobbet.

På samma vis kan arbetsglädje då och då infinna sig även hos dem som anser att de har ett tråkigt och monotont arbete.

Hur kan det vara så att arbetsglädjen kan variera, trots att omständigheter, omgivning och situation är desamma?

Jo, återigen finner vi svaret på denna mystiska gåta, om vi studeras tankens betydelse, för skapandet av upplevelsen. Kopplingen mellan det som tänks och det som upplevs är hundraprocentig nämligen. En oroande tanke ger en orolig verklighet. En glad tanke ger en glädjande stund.

Finns det några bra citat kring arbetsglädje?

Här följer mina egna personliga favoritcitat gällande arbetsglädje:

”If the only thing people learned was not to be afraid of their experience, that alone would change the world.” – Sydney Banks

”If you are doing things in order to be happy … you’re doing them in the wrong order.”  – Michael Neill

“The only trick in life is to be grateful for your highs and graceful with your lows.” – George Pransky